Jag har inte träffat en man som ångrat sig
Jag har inte träffat någon man som ångrat att han varit föräldraledig med sitt barn.
Det började med tyngdlyftaren Hoa Hoa Dahlgren 1978. Eller nej, det gjorde det faktiskt inte riktigt. Men hans bild från en reklamkampanj för pappaledighet syns fortfarande ibland i media. Hoa Hoa var egentligen ingen barnledig pappa, men hans muskulösa yttre fick rollen att illustrera det faktum att även en "manlig" pappa kan vara hemma med sitt barn. Alltså tog man en bebis, lade den i Hoa Hoas famn, tog bilder och startade en kampanj för att informera Sveriges pappor om deras rätt att vara föräldralediga.
Milt sagt var resultatet blygsamt. Traditionen var stark och svår att bryta. Ett fåtal pappor valde föräldraledighet, men det var fortfarande framförallt en kvinnofråga att ta hand om barnen. 95 procent av föräldraledigheten togs ut av kvinnorna 1980. Det är detsamma med hemvårdsstödet i Finland idag.
Idag är det fortfarande stor skillnad mellan kvinnor och män, mammor och pappor i Sverige. Männen tar dock ut över 20 procent av föräldraledigheten totalt sett. Vilket har lett till kommentarer från utländska besökare av typen "why are there so many gay nannies in Sweden?". Pappor som går med barnvagnar, som sitter på kaféer med sina ettåringar eller står i lekparken och pratar med andra pappor medan barnen leker är inte någon ovanlig syn.
En del säger att det är en kvinnofråga. Visst, kvinnor i Finland har 75 procent av männens inkomster och så klart har det ojämställda uttaget av föräldraledighet en inverkan på detta. En del säger att det är en fråga om barnets rätt att få en nära relation till sin pappa. En del menar att det är en mansfråga. Män har ofta svårare att ta upp frågan om föräldraledighet med sin chef, känner inte att det blir accepterat fullt ut och vågar inte alltid ta steget. Allt detta är sant.
Men jag skulle säga att för mig var den stora saken den ömsesidiga förståelsen mellan föräldrarna som en mer delad föräldraledighet ger. Hur ska någon förstå hur det är att vara föräldraledig när vederbörande aldrig varit det? En del pappor tänker att under pappamånaderna ska de skriva en bok eller förverkliga sina drömmar, men de inser snabbt att det är ett heltidsjobb att ta hand om barn. Pappor som har varit hemma, med ensamt ansvar för barnen dagtid under ett par månaders tid, har en mycket större förståelse för att föräldraledighet inte är någon semestersyssla.
Men även åt andra hållet. En mamma som varit på jobbet under dagen och kommer hem till familjen får en mer ingående förståelse för att man ibland helst har lust att slänga sig ner på soffan och slappna av efter en lång arbetsdag, trots att barnen pockar på uppmärksamhet.
Jag har aldrig träffat en man som ångrar sin föräldraledighet. Men jag har inte heller träffat någon kvinna som ångrar att barnets andra förälder var föräldraledig. Ändå tycks det krävas lagstiftning för att få det att hända. Det är underligt.
Maria Wetterstrand
Först publicerad i Hufuvdstadsbladet
Omstartskommissionen
På uppdrag av Stockholms handelskammare har Maria tillsammans med ett antal andra experter skrivit ned sina tankar om hur Sverige bäst kan omstarta ekonomin efter pandemin, med fokus på klimat och miljö. Genom att satsa rätt nu byggs Sverige starkare för framtiden. Boken kan laddas ner hos Stockholms handelskammare.
Om ordet ”måste” och företagens hållbarhetsarbete
Jag fick en gång tipset av en ledarskapscoach att sluta använda ordet ”måste” när det gäller mig själv och min egen utveckling. Tanken bakom tipset är att måsten känns negativa och skapar stress. Att istället använda ord som ”vill” eller ”ska” skapar en känsla av egenmakt och hjälper oss därför att känna kraft i det vi gör.
